”Sommaren har varit på många sätt ljuvlig. Men också väldigt sorglig för att många barn inte har fått simma för att det varit så mycket blågröna alger i många sjöar och stora delar av skärgården.

Vi tycker att något borde göras för att rädda skärgården! Man borde satsa pengar på sådant som kan rena vattnet.

Vi tycker att alla skol- och förskolebarn i Finland tillsammans ska planera en protestdag för att vuxna ska förstå att de måste göra något för att skärgården ska bli räddad.”

– Vera och Isak Meriläinen

Bakgrund

Barnens Östersjöprotest började med en insändare i HBL och Helsingin Sanomat av två barn, Isak och Vera Meriläinen, sommaren 2014. De var arga över att de och andra barn inte kan simma i havet under sommarlovet på grund av blågröna alger vid stränderna. Inlägget uppmärksammades i riksmedia och Natur och Miljö tog upp projektet på sin agenda.
Den första Östersjöprotesten genomfördes våren 2015 och bestod av tre delar; en skolturné, en nätprotest och ett publikjippo på Narinkens torg den 28 maj. År 2016 samlades vi igen i en gemensam nätprotest och protestdag den 27 augusti på Medborgartorget!
Natur och Miljö vill i samarbete med andra aktörer jobba för barns engagemang i miljöfrågor. Barnens Östersjöprotest ska synliggöra barns och ungas åsikter om Östersjöns miljöproblem, så att de får en större tyngd i samhällsdebatten på nationell nivå. Projektet vill fostra till ett aktivt medborgarskap genom att erbjuda kunskaper, färdigheter och attityder inom demokratifostran.
Vi vill ge barn och unga möjligheter att pröva på olika sätt att uttrycka sin åsikt och påverka beslut i samhället.
Här kan du läsa Yles reportage om protestdagen 2015!
Läs om förberedelserna inför protestdagen 2016!
Läs kravlistan!

Om Östersjön

karta-fiÖstersjön är unik men sårbar. Havet har länge betraktats som oändligt och därmed som en lämplig plats att dumpa allsköns mänskligt avfall. Havet är världens mest nedsmutsade innanhav. Om vi skulle sluta med utsläppen helt skulle det ta ca 25 år för att det skulle bli helt rent igen. Muddring gör vattnet grumligt och då får växterna på bottnet inte solljus och de dör. Siktdjupet minskar hela tiden även pga. övergödningen. Jordbruket släpper ut stora mängder med konstgödsel, och följderna av övergödningen är överproduktion av alger med syrebrist och fiskdöd. Stora delar av havsbottnen är redan död. Det första steget mot ett rent hav är att minska på utsläpp och muddring.

Varje år tar Östersjön emot mer än 30 000 ton fosfor och nästan en miljon ton kväve. Det bor mer än 85 miljoner människor i avrinningsområdet. Från alla dessa människor och deras verksamheter, som industrier, trafik och jordbruk, transporteras föroreningar till havet från vattendrag och via nedfall från atmosfären. Övergödning kan radikalt förändra havets ekosystem, eftersom de påverkar nyckelarter som blåmussla och blåstång.

“det är möjligt att häva en dålig miljösituation”mussla

Om blåmusslans antal minskar så blir det värre i Östersjön, eftersom det är en nyckelart som stöder många andra arter. Fiskens situation har den sista tiden kommit i fokus, då många har observerat förändringar i bestånden. Det allt intensivare fisket har påverkat bestånden av bl.a. torsk och lax. Idag uppskattar man att 75 % av de viktigaste marina fiskeområdena i Östersjön antingen är överexploaterade eller fullt utnyttjade. Även vissa sjöfågelbestånd, t.ex. ejdern, minskar.

Redan nu syns effekter av klimatförändringar, inte minst i haven. Klimatförändringarna beror på att människan släpper ut stora mängder växthusgaser, framförallt koldioxid. Ett annat hot mot Östersjön är miljögifter, såsom tungmetaller och organiska miljögifter. Trots att de flesta miljögifter har minskat kraftigt sedan 1970-talet, utgör samhällets massiva kemikalieanvändning fortfarande ett hot mot Östersjöns miljö. Det lyckade arbetet med att minska PCB och DDT, visar dock att det är möjligt att häva en dålig miljösituation.

– Dalsbruk skola, åk 7

Vad göra?

− Satsa lokalt, satsa pengar på Finland. T.ex. ge stöd åt bönder som bor nära vattendrag och försöker att inte släppa ut något.
− Ge pengar åt länder som inte sköter sig, så att de kan förbättra sig.
− Ge belöning åt de länder som sköter sig bra.
− Alla borde sköta sig om de vill ha någon fisk och ett rent hav.
− Man skall muddra rätt, om man inte muddrar rätt kan det komma ut farliga gifter och vattnet blir grumligt.
− Böter till båtar som inte sköter sig.

Dalsbruk skola, åk 7

KOM MED I BARNENS ÖSTERSJÖPROTEST!

Alger är värst! Visste du att..

Man kan ta reda på ifall det är blågröna alger eller inte!
Ta vatten i ett dricksglas och låt stå ca en timme. Om algerna flyter upp till ytan är det troligtvis brågröna alger. Du kan också försöka lyfta upp algerna med en käpp eller liknande. Om du lyckas fiska upp algerna och de blir kvar och hänga på käppen är det inte blågröna alger.

Blågröna alger är inte alger, utan bakterier som kallas cyanobakterier ungefär hälften av de blågröna algerna (cyanobakterierna) är giftiga? Det vanligaste giftet som de producerar är levertoxinerna mikrocystiner och nodulariner. Giftet försvinner inte genast från vattnet efter att algerna försvunnit, utan det kan ta ett par dagar.

Hur just DU kan påverka

Skyltverkstad Alla kan påverka och de flesta gör det på något sätt, stort eller smått. Det finns många olika sätt att påverka; att rösta, att delta i offentlig debatt, skriva en blogg eller välja att köpa eller inte köpa vissa produkter. Du behöver inte alltid göra något stort som att skriva ett medborgarinitiativ, utan bara det att välja att åka cykel istället för bil är ett sätt att påverka.

För att kunna påverka behöver du framför allt intresse för en fråga, och bestämma dig för vad du vill påverka, säga och stå för. Först måste du komma ihåg att fast någon annan kanske inte tycker som du, så är det ändå viktigt att du vågar säga just din åsikt. Var inte rädd över att föra fram vad du anser är rätt eller fel, alla tycker olika och därför är det viktigt att lyssna på alla. Men kom också ihåg att dina åsikter inte ska få någon annan att känna sig sämre eller ledsen.

För att få fram sin sak kan det löna sig att samla människor omkring sig och fungera i grupp. Om det är något som du vill ändra på i skolan så kan du alltid kolla med skolans elevkårsstyrelse eller berätta din idé åt lärarna. Om det är något som har att göra med hela staden/kommunen kan du skriva till stadens ungdomsfullmäktige, eller om det känns svårt kan du be hjälp av en förälder och tillsammans skicka e-post eller brev till kommunen. Även insändare till tidningen är ett bra sätt att föra fram sin åsikt och få synlighet för sin sak, se bara på vad Veras och Isaks insändare om algerna i Östersjön lett till.

När du har en åsikt och har samlat ihop vänner som tycker lika så är det dags att aktivera sig! I en demokrati som Finland så har alla rätt att demonstrera och vara med och fatta beslut som angår en själv. Demonstrationer, protester och strejker är exempel på synlig medborgaraktivism som tvingar fram en diskussion och kan hjälpa att påverka beslut. Du kan också ordna debatt- och diskussionstillfällen och skriva medborgarinitiativ. T.ex. på ungasideer.fi kan du skriva din idé som där får nationell synlighet.

Om du vill testa på att vara med själv och bestämma i en grupp, kan du alltid ställa upp i skolans elevkårsval eller ifall din hemstad har ett ungdomsfullmäktige. Kom bara ihåg att inte vara rädd för att säga vad du tycker, för allas åsikt räknas! Att inte bry sig är inte ett alternativ. Lycka till!
– Ronja, Vasas ungdomsfullmäktiges styrelse

Finansiärer 2016


Samarbetspartners 2016

pisara_sv
slp_logo_rgb_transparent_150dpi_ruotsi
Hki_Swe
Luonto-Liitto_logo
NK_vaakalogo_vihrea_FIN
SilakkaTekstilläSyvätty
metsähallitus
SYKE_tunnus_rgb_vaaka
annantalo
Harakan_logobanneri
nuorten_ideat_logo_sv

Sponsorer 2016

ruohonjuuri

Vill du/ditt företag stöda de ungas protest? Ta kontakt!